Då har jag ännu en gång tappat efter lite i min blogg vilket gör det hela lite krångligare en vanligt. Mitt minne är inte heller det längsta så jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp detta inlägget. Men senast jag skrev var i torsdag och då var livet inte det bästa. Kändes allmänt jobbig och ångesten bet mig i fothälarna. Saken blir inte enklare av att sommaren är runt husknuten och jag ej har kommit i form alls utan helst skulle vilja tillbringa dagarna inomhus. Detta är dock omöjligt då vi har både hund och barn och självklart måste man komma ut och få luft själv varje dag. Så det är bara bita i det sura äpplet och ta tag i sitt liv och vara glad. Lycklig lottad som jag är har jag världen bästa vän Felicia som känner mig utan och innan till. Efter lite prat i luren kom vi på bättre tankar och jag somnade faktiskt med ro sent på tordagskvällen.
Fredagen var äntligen här och idag skulle det vankas utgång i uddevalla med just min kära felicia som jag och Timpan mötte upp runt 2 tiden. Eftersom Thomas var ledig hade jag bilen och vi tog vägen till Torp där det blev lite handel och vandel. Tim var på ett strålande humör och eftersom Felicia är lite av hans favorit så var det med enkelhet jag lugnt lämnade över ansvaret till henne medan jag tog mig en sväng om i provrummen och faktiskt kom ut med två nya tröjor och ett par läckra öronhängen. Hungern skrek och vi tog ett snabbt besök på mc donken . Blev en grekisk sallad och sedan hem till lägenheten. Tog oss ut på en promenad medan Timpan underhöll pappsen hemma på vardagsrumsgolvet. Thomas lekte bartender och bjöd oss på en smaskig drink innan det var dags att gå till bussen. Var ett tag sedan man var ute här i stan med det var dansa vi hade på schemat och då finns det inte mycket att välja på .Det blev ggs och en hejdundrande rolig kväll. Hur jag klarade av detta med ett par rejält högklackade skor vet jag själv inte men det gick och dansa blev det massor av. Tyvärr hade dj musiktorka och var usel på mixandet men efter några timmar fattade han galoppen och spelade i alla fall musik som folk gillade. Tyvärr bytte han låt när den var som bäst och vi var måttligt roade och lite småbesvikna. Men man gör det bästa av situationen. Klockan 02.00 var vi helt slut och tog oss hem till skogslyckan där vi mer eller mindre stupade i säng.
Lördagen bjöd på kanonväder och jag ,nero och timpan drog med Felicia ut på en långpromenad. Väl hemma igen satt vi och småsnackade lite. Klockan rann iväg och det var dags för avsked på kampenhof (busstation). Sedan sov jag och Tim en lång stund och vaknade pigga och utvilade. Resten av dagen sysslade vi med inget speciellt. Satt på Tims rum och lekte.Blev ett kvällsbad sedan sängen för minstingen. Har för mig att vi alla kom i säng ganska tidigt för att vara lördag men det var väl bra.
Söndag var som de flesta andra dagar. Solen lyste så jag traskade iväg på morgonpromenad. Tim sover numera aldrig i vagnen på förmiddags turen så det blir mycket stannade och tittande på allt möjligt. Bilar är ju kul och alla fåglar på himlen. Hundarna vi möter är ju nästan lite coola som Nero och männsikorna kan man ju kasta små leende åt för det verkar de ju gilla. Vädert var underbart och vi bestämde oss under lunchen att ta med en filt ut och sätta oss i gräset efter luncvilan men det började regna så det blev ändring i planeringen. Tim kryper numera ganska fort och han är full av bus så fort man sätter ner honom på golvet och självklart är allt man inte får röra på roligast. Vild är han också ska ni veta. Så det är inte konstigt att han inte går upp lika fort längre. När klockan var 17.00 så tog vi en tur ner till vårat lilla centrum och köpte glass. Satte oss utanför affären och inväntade Felicia som nu ska bo hos oss i 2 veckor som vanligt. Mycket mer hände inte denna dagen.
Nu är det då måndag och lite blåsigare än vanligt med ändå varm. Ska strax väcka tim som sover fortfarande .Gå ner till affären och handla sedan sätta mig här ute på gården och njuta av vädret. Thomas och Felicia kom precis hem så nu ska jag inte sitta här oh vara osocial längre.
PÅ återseende
á bout de souffle
12 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar